Byggbranschens hantering av standardlastpallar – En jämförande studie av klimatmässiga och ekonomiska avtryck – UPPDATERAD VERSION 2019
Här hittar ni hela miljörapporten i pdf
Här hittar ni en sammanfattning av rapporten
Syftet med den här utredningen är att jämföra Retursystem Byggpalls ekonomiska och klimatmässiga påverkan inom byggbranschen med jämförbara och konkurrerande pallsystem i formatet 800 x 1200 mm. I studien jämförs byggpallar, engångspallar och B-pallar som alternativa val för branschen. Resultaten i rapporten avser en pallrutt omfattande transport från pallaktör till materialleverantör, vidare till en byggarbetsplats och slutligen transporten till förbränning alternativt tillbaks till pallaktören. Då en viss mängd av pallen, hela eller delar av pallen, går till förbränning beaktas också påfyllnaden av nya pallar i respektive system. Det innebär att nytillverkning av pallar, från skog till ny pall, också tas med i beräkningarna.
Miljömässigt är Retursystem Byggpall klart mest fördelaktigt i jämförelse med systemen för engångspallar eller B-pallar. När en byggpall används minskar utsläppen med 0,78 kg CO2 jämfört med en B-pall och 1,06 kg CO2 jämfört med en engångspall, se figur 9.
Figur 9. Kg CO2 per pall och typ av pall, totalt sett.
Även i en känslighetsanalys med kraftigt försämrade ingångsvärden för byggpallen är den klart bättre än andra pallalternativ. Den enda faktorn där byggpallen påvisar sämre resultat än alternativen är palldepåns miljöbelastning. Palldepån är dock en förutsättning för att inte behöva slänga pallen och därmed belasta systemet med nytillverkade pallar och därmed onödiga CO2-utsläpp.
När en godkänd EUR-, B- eller byggpall slängs och eldas upp bidrar transporten till förbränningsanläggningen och framtagning av en ny pall med 1,89 kg i CO2-utsläpp. Om pallen i stället återanvänds blir motsvarande utsläpp 0,29 kg CO2 (upphämtningstransport, depåhantering och reparation) vilket är en besparing på 1,59 kg CO2 per pall. Då samtliga faktorer summeras uppgår byggpallens CO2-utsläpp till 46 % jämfört med engångspallen, 54 % jämfört med B-pallen och med endast 36 % i jämförelse med en pall i EUR-formatet som slängs och eldas upp.
En slängd pall i EUR-format bidrar med 1,59 kg mer CO2 än om pallen återanvänds. Störst påverkan har spiken i pallen som väger nästan ett halvt kg (1,05 kg CO2 per pall). Dessutom bidrar låg fyllnadsgrad vid containertransporter med relativt höga CO2-utsläpp. Trä räknas som klimatneutralt vilket innebär att CO2-utsläppet inte påverkas av om träet i pallen slängs och förbränns. Inom retursystemet går normalt sett byggpall som fyllnadsgods vilket skapar hög fyllnadsgrad och har därmed en relativt låg klimatbelastning. Byggpallarna repareras vid behov, i genomsnitt med 2 % innan en ny rutt, vilket gör att man slipper fylla på med nya när pallar slängs i onödan. Genom åren har retursystemet besparat byggbranschen drygt 200 000 containrar med slängda pallar vilket motsvarar över 9 miljoner kg CO2.
De kostnadsmässiga skillnaderna varierar från byggpallens lägsta kostnad på 40 kr per pall till engångspallens 150 kr per pall, en skillnad på nästan fyra gånger. Även materialleverantörernas egna retursystem, där ofta B-pall används, påvisar högre kostnader än Retursystem Byggpall. Men de absolut viktigaste resultaten från den ekonomiska analysen är att Retursystem Byggpall är klart billigast av de tre jämförda alternativen. Slutsatsen blir att det för byggentreprenören inte kostar någonting att kräva leveranser på byggpall, samt att returnera inom systemet. Tvärtom, det är ett både billigare och ett miljömässigt bättre alternativ. En överslagsberäkning visar att retursystemet besparat byggbranschen flera hundra miljoner kronor sedan starten 2006 genom att återanvända pallarna.
Sammanfattande kostnader för jämförda pallsystem. Inom parantes anges aktuell returlösning.
En extern granskning av slutrapporten med hänsyn till rimlighet och fakta i antaganden och metoder, har gjorts av Magnus Blinge. Enligt Magnus är resultat och analyser trovärdiga, utifrån det material som han kunnat bedöma.