Pressmeddelande

Klimatmässigt finns det stora potentialer i väl fungerande retursystem för lastpallar. Det visar en ny studie som jämför de tre vanligaste palltyperna för lastpallshantering på byggarbetsplatser. De palltyper som har jämförts är engångspallar, B-pallar och byggpall. B-pall är en begagnad EUR-pall som inte är kvalitetskontrollerad. Jämförelsen visar att Retursystem Byggpall med sin höga andel returer är klart mest fördelaktigt.

Då samtliga faktorer summeras uppgår byggpallens koldioxidutsläpp till endast 37 % jämfört med engångspallen, 44 % jämfört med B-pallen och med endast 28 % i jämförelse med en pall i EUR-formatet som slängs och eldas upp. Genom åren har Retursystem Byggpall levererat drygt 10 miljoner byggpallar till byggbranschen vilket bidragit till att kraftigt minska mängden koldioxidutsläpp. Retursystem Byggpall är byggbranschens egna system för lastpallshantering.

– Det finns massor av åtgärder som byggbranschen kan göra för att reducera miljöpåverkan samtidigt som man till och med sparar pengar bara genom att tänka smartare. Returpallsystemet är ett tydligt och bra exempel på detta och bör tjäna som inspiration till t.ex. materialleverantörer att vilja leverera byggpallar med en klimatmässigt bättre lösning, menar Magnus Blinge, expert på miljöutredningar och speciellt då med inriktning mot miljö i kombination med logistik.

 

Detaljer kring klimatresultaten

Störst påverkan har spiken i pallen som väger nästan ett halvt kg (425 gram). När en tom pall slängs måste en ny tillverkas. Hela den processen bidrar till 1,54 kg koldioxid för en EUR-pall. Engångspallen har ofta en något lägre vikt men slängs och eldas upp efter att den har använts. B-pallar slängs ofta i brist på fungerande retursystem och stora variationer i kvaliteten. Byggpallarna har en väl definierad kvalitetsnorm och repareras vid behov, i genomsnitt med 2 % innan en ny rutt, vilket gör att man slipper fylla på systemet med nya pallar. Det låga värdet på 2 % utgår från verifierad reparationsstatistik och baseras på att ungefär 10 % av pallen repareras var femte pallrutt.

Transporterna av pallarna står något överraskande för en relativt liten del av de totala koldioxidutsläppen. Skillnader uppkommer när slängda tompallar måste transporteras till en avfallsanläggning och vidare till en förbränningsanläggning i förhållande till att transportera pallar till exempelvis någon av Norrlandspalls (retursystemets pallaktör) olika depåer i landet. Containertransportens låga fyllnadsgrad bidrar till högre koldioxidutsläpp per pall. De pallar som går tillbaka till en palldepå belastas visserligen med koldioxidutsläpp av depåhanteringen men det är en relativt liten belastning jämfört med att tillverka en ny pall. Depåhanteringen är dessutom en förutsättning för ett fungerande retursystem.

Förbränningens bidrag till koldioxidutsläppen är i den här utredningen satt till 0 kg per pall. Vid förbränning av pallar frigörs koldioxid vilket nästintill motsvarar den mängd koldioxid som har tagits upp från luften när biomassan växte. Dock krävs också koldioxid vid förbränningsprocessen i form av byggnader, transporter och hantering av träpallarna. Förbränningsprocessen för pallen kan därmed anses som klimatneutral. Utredningen har även beaktat vetenskapliga resonemang där förbränningen bidrar till både ökade och minskade koldioxidutsläpp.

Koldioxidutsläppen har beräknats för de tre jämförda palltyperna, samtliga i formatet 800 x 1200 mm, och dess hantering. Resultaten i rapporten avser en pallrutt inom byggbranschen vilket utgör transporten från pallaktör till materialleverantör, vidare till en byggarbetsplats och slutligen transporten till förbränning alternativt i retur till pallaktören eller till aktuell materialleverantör. Då en viss mängd av pallen, hela eller delar av pallen, går till förbränning beaktas också påfyllnaden av nya pallar. Det innebär att nytillverkning av pallar, från skog till ny pall, också tagits med i beräkningarna. Att retursystemet också räddar andra pallar från att slängas och eldas upp har inte beaktats i utredningen men det förstärker helt klart retursystemets positiva bidrag till besparingarna, både för miljön och ekonomin.

En extern granskning av slutrapporten med hänsyn till rimlighet i antaganden och metoder, har gjorts av Magnus Blinge, tidigare universitetslektor vid Service Management and Logistics vid Chalmers Tekniska Högskola. Magnus har en mångårig erfarenhet av miljöutredningar och speciellt då med inriktning mot miljö i kombination med logistik.

”Min slutsats om rapporten är som sagt att det är ett trovärdigt resultat och att analyserna, utifrån det material som jag har kunnat bedöma, är utförda på ett korrekt och trovärdigt sätt och inte medvetet valda till returpallsystemets fördel. Snarare verkar de valda på ett omvänt sätt för att säkerställa att man inte har varit för positiv. Svårigheterna och de subjektiva antaganden som man alltid är tvungen att göra i den här typen av analys är bra hanterade och de känslighetsanalyser som är gjorda verifierar slutresultatens trovärdighet.”

Fakta om Retursystem Byggpall

Retursystem Byggpall tog hem priset för Årets Återanvändare vid Återvinningsgalan i Göteborg. Mycket hedrande och ett erkännande för goda miljöinsatser inom byggbranschen.

Retursystem Byggpall är byggbranschens egna retursystem för lastpallar av EUR-format och halvpallsformat. Retursystemet är, via ett forskningsprojekt, framtaget av och för byggbranschen för att förenkla pallhanteringen, minska miljöbelastning och minska kostnaderna i samtliga led inom byggbranschen.

Retursystem Byggpall drivs gemensamt av branschorganisationerna Sveriges Byggindustrier, Byggmaterialhandlarna och Byggmaterialindustrierna.

Marknadsgruppen består av ett antal stora inköpsorganisationer och företag. Gruppen har en viktig roll i spridandet av information om Retursystem Byggpall. I samband med att de skriver avtal med materialproducenterna ställs krav om leverans på Byggpall. Marknadsgruppen består av: NCC, Skanska, JM, Beijer Byggmaterial, XL Bygg, Byggtrygg, Jem & Fix, Bygma, Woody, Derome, Optimera, AB Karl Hedin, K-Rauta, Peab, BOLIST, Dahl, Nordströms, Strabag, Veidekke och Onninen.

Returlogistik är på uppdrag av byggbranschen ansvariga för implementering och utveckling av Retursystem Byggpall.

Norrlandspall AB är det företag som för närvarande har uppdraget att leverera kvalitetskontrollerad Byggpall till byggbranschen. Företaget ansvarar även för hämtning, kvalitetskontroll, reparation och återköp av pallarna hos slutanvändaren.

Läs mer på www.byggpall.se